Från täljsten till täljstensarter
Naturliga stenar som tack vare sin höga talkhalt lätt kan täljas kallas vanligen täljsten. Täljstenens lämplighet för användning i eldstäder baserar sig på andra mineraler och stenens struktur.
För täljstensarter finns ett entydigt och noggrant klassificerings- och namngivningssystem baserat på mineralsammansättning.
Täljsten innehåller 35–75% talk och antalet hårda silikater får inte överstiga 35 % (t. ex. serpentin och amfibol). Utöver talk innehåller täljsten andra mineraler, såsom karbonater, kloriter, amfiboler, serpentiner, pyroxener, oliviner, oxider och sulfider.
När mängden andra mineraler i täljstenen är känd, kan täljstenen namnges i enlighet med täljstensarternas klassificeringspraxis.
Grönstenszonen i Nunnanlahtiområdet har flera olika täljstensmassiv, där det enligt undersökningar finns många olika täljstensarter. Även i samma fyndighet kan det finnas flera täljstenarter med olika strukturer, varvid behovet av expertis i stenkännedom, urval och byggande framhävs.
NunnaUuni har under hela företagets existens satsat starkt på att undersöka och skaffa kännedom om täljstensarter. NunnaUuni-eldstäder är gjorda av Mammutti-täljsten, som är en välriktad magnesittäljsten.
Source: Huhta, Anne (2019) Diversity of soapstones: Classification and thermal behavior. https://www.oulu.fi/resterr/jutut/A39_Huhta.pdf. Retrieved: 22 March 2019.
